Dinkelfrön och gubbsjuka

Bravorion och jag fick idag ett cpryck. Vi skulle gå och gymma... Vilket vi också gjorde mot alla odds. Tänk er. Två små nerds stiger in i gymmet bland alla pumpade gubbar och ställer sig på stepmaskinen! Kan det bli mycket annat än katastrof?
Hur som helst så steg vi upp på stepmaskinerna och började jogga iväg. Bravorion påpekar att det är mycket roligare att springa i skogen, men säger samtidigt också att risken antagligen är större att man bryter vristen. Varpå han sedan joggar vidare. Jag och andra sidan minns mitt allra första möte med en stepmaskin. Det var under våren 07. Den var tre gånger större än mig både på höjden pch bredden kändes det som. Jag besteg den i alla fall och började jogga iväg.
Det som hände sedan var en riktig skräckupplevelse. Jag miste kontrollen över mina ben och den började gå fortare och fortare... I ren panik slänger jag mig sedan av från de, får handtaget i örat och rasar sedan ner på golvet. Där ligger jag sedan. Som ett utstött mongo på det rutiga golvet. Helt ensam medans Anastacia pumpar ur pioneerstereon.

fem minuter passerar och passet är över. Trodde jag! Nejdå det var bara uppvärmningen. Nu började allvaret!
Bravorion travar vidare och ser helt oberörd ut. Medans jag börjar svettas som en gris efter en kvart. Tillslut så orkar jag bara inte hålla på med den mer och stannar den tvärt.
Går tillbadrummet och dricker en skvätt vatten och ser mig om i gymmet för att hitta något annat att träna. Men i andra änden ser jag fortfarande Bravorion guppa vidare. Så jag går över till honom och påpekar att han kanske inte ska gå ut så hårt när det är första gången och han går snällt av. Vi placerar oss vid en ny spacead apparat. Tricepstränaren! *Dramatiskt ackord* Jag nämner inte ens något om den...
Efter en tid så finner jag mig själv vid en väldigt lustig sak. En sak som vill att man ska lyfta upp benen samt dra ner armarna så att man liksom viker ihop sig själv med hjälp av magmusklerna. Vad händer? Jag håller på att kräkas efter sju stycken. Varför vet jag inte men Bravorion tror att det kunde ha med min frukost bara. Jag misstänker att min kropp fick en svår chock när den helt plötsligt befann sig på en gym under badhuset.

Autobaums hjärna: Nu ska vi ut och träna lille kropp så vi kommer i någorlunda fin form till sommaren
Autobaums mage: Va sa du för nått?! No way du ljuger!
Autobaums hjärna: Visst vill du väl att din flicka ska beundra vår kropp och få kåtryck så fort tröjan åker av?
Autobaums mage: Jao visst. Men jag får ju skitmycket träning av att käka Mc'donaldsburgare. Vet du ens hur mycket muskler som går åt till det hjärnan?
Autobaums hjärna: Jag bryr mig inte ens ditt fetto!

Vi vet alla vad som hände sedan. Jag höll på att få upp frukosten inne på toaletten...

Nu förstör jag hela dagens träning med att äta Marabou mjölkchoklad också! *slår mig själv i pannan*
Jag är verkligen ett praktexemplar på en vanlig svensson...


Låt oss nu hylla Anastacia för att det var hennes skiva som rullade i Pioneerstereon den fruktansvärda dagen då jag slog på öronen nere på MSD's gym.